Utö swimrun Sista delen

Efter frukost var det dags att gå till registreringen i mål området och just då kom alla deltagare med båten som gick från Stockholm/Årsta kl 07.30. Då blev det liksom på allvar när det helt plötsligt blev så mycket folk. 22 damlag var anmäld, 250 lag totalt med herr och mix. Visade sig sedan att 198 stod på startlinjen och 147 eller något fullförde.

Vädret var fint med solen som lyste, men det var ganska mycket vind. Det blev dags för att börja ta på våtdräkten, man tycker alltid att man har så god tid men helt plötsligt har man dålig tid och måste skynda sig och Gørill och jag säger; Nu kör vi till varandra och startskottet går. Då var det bara att börja springa och simma om vartannat halva dagen. Efter 3 km löpning kom första simningen och vattnet känns kallt men det finns ingen tvekan och ingen panik känsla. Bara att borra ner huvudet och veva på och andas lugnt. Efter ett tag vänder jag mig om och ser att Gørill gör likadant. När vi ska upp ur vattnet smilar hon från öra till öra och är så överraskad och nöjd med hur hon tacklar simningen och så fortsätter det alla 12 simsträckorna vi gör,  där den längsta är 550 meter och det är 8-11 grader i vattnet och vattnet är riktigt stökigt av vinden som skapar vågor. Men vi simmar på och glädjetjuter efter i alla simningar. Jag ligger först och navigerar och bryter vågorna. Vi har lina mellan oss, jag drar absolut inte henne för hon simmar så bra själv i hasorna på mig. 

Kändes som vi sprang på ganska bra också, speciellt i skogen där det var tekniskt och kuperat, där hade vi nog vår starkaste löpning. Allt flöt på så fint helt till knappt halvvägs i loppet då var Gørill tvungen att springa in i skogen och försöka göra det som hon inte fick till på toaletten på morgonen. Kan bara nämna att man springer inte in i skogen och drar ner våtdräkten bara för att man är kissnödig…. Så där stod jag och väntade på henne i 5 minuter och fick svara otaliga gånger ”nej då det går bra, bara lite behov för en skogstur”… Mest frustrerande var att se damlagen som gick förbi oss där. Såg i eftertid att vi låg på 8e plats och ramlade ner till 12e där. Man kunde ju hoppas att vi skulle ta igen en del damlag efter att magen blev bättre, men vi klarade bara av att ta igen 1 lag och höll vår 11e plats länge och helt i mål har jag sett i eftertid. Simningen gick verkligen jättebra, löpningen hade kunna kännts bättre för min del. Men jag blev nog inte klar över, förrän i eftertid, hur tufft det är att ligga först och simma och hur otroligt energisparande det är att ligga bakom. Ungefär det samma som att ligga bakom någon på cykel. Så jag kände att G nog hade mer att ge på skogspartierna än mig. Sen blev jag så fruktansvärt kall om fötterna i mina skor och eftersom jag hade valt lite tjockare sockar än vad jag har provat i de skorna tidigare, så blev det trångt ffa. i vänster sko och jag tappade känseln och tyckte det var ganska tufft och ont att springa så. Men vi skulle i mål, inget snack om den saken. Det var bara att bita i hop. Bita i hop fick vi verkligen göra när det mot slutet var 9 km fruktansvärd grusvägslöpning i våtdräkt med långa ben och armar. Men jag ger oss godkänt också där, där vi nog slet lika mycket bägge två och ingen höll dirket igen den andra. Men mest stolt är jag över de 3 simsträckorna där det var ganska så höga vågor och riktigt tufft. Jag är också så nöjd med att jag och G höll humöret uppe så fint under alla dessa 6 timmar och att känslan efteråt var att jag gärna kör fler swimruns med min goda vän. Och G gav klara besked om att hon SKA köra fler swimruns. För det här var såååå häftigt! 

Men då ska vi klippa benen på våtdräkten sa jag. JAAA, var Gørills svar. 

Vi ska också se lite över en del utrustningsstrul med linan och fästen av dolmen som lossnar etc. Sånt tar också mycket extra tid när det läägs samman, inte bara skogsturer.

Men bäst är ändå trevligt sällskap i målområdet, lite mat och inte bara allt sötslisk som finns på energistationerna samt en öl i stället för sportdryck. 

Tack för att du kom och gjorde detta äventyret med mig Gørill! 

Nu vill vi göra fler äventyr tillsammans.